Mediakoll

Länkar till medier

2005-08-12T14:43:00.000+02:00

Mediakoll har fått önskemål från läsare om länkar till mediebolag och nyhetskällor. De kommer här:

För sökning av artiklar publicerade i svenska tidningar rekommenderas två sidor: Presstext och Mediearkivet. Båda sidorna är dock betaltjänster.

Nordicom vid Göteborgs Universitet har länkar till många mediebolag inom Norden.

InternetStart har länkar till de flesta stora svenska tidningarna, men även en hel del utländska.

Columbia Journalism Review har länkar till de flesta medierna i USA, uppdelat på dagstidningar, tidningar och TV-stationer.

World Newspapers har länkar till tidningar över hela världen.

Medieägande

2005-08-12T14:34:00.000+02:00

Mediakoll vill tipsa om bra sidor för de som är intresserade av ägandestrukturer inom media.

För de som är intresserade av medier inom Norden, så har Nordicom - Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning vid Göteborgs Universitet - väldigt bra statistik och publikationer angående mediaföretag och ägarstrukturer, något som Mediakoll har skrivit om tidigare. Sidan behandlar även svensk och nordisk medielagstiftning, EU's mediapolicy, samt en mängd andra frågor.

För de som är intresserade av amerikanska medier rekommenderas CJR - Columbia Journalism Review - som även har länkar till de flesta mediabolagen, tidningarna och tv-bolagen i USA.

Kallberg om valsystemet

2005-08-10T16:46:00.000+02:00

Jan Kallberg skriver i dagens krönika i Metro (pdf), "Det är dags att byta valsystem", om att Sverige borde avveckla systemet med proportionella val till förmån för enmansvalkretsar, något som Kallberg anser är "direkt demokrati". Kallberg skriver att det svenska systemet med indirekta proportionella val "är inte längre demokratiskt". Kallberg menar att det skulle bli mer mångfald i politiken: "I en enmansvalkrets kan vem som helst ställa upp som är medborgare och bli vald rakt av om han eller hon har majoriteten i den valkretsen bakom sig. Det är demokrati."

Men hur ser verkligen ut för de länder som använder sig av ett system med enmansvalkretsar? Komparativ politik visar tydligt att de länder som använder sig av det system som Kallberg förespråkar oftast domineras av ett fåtal partier, vanligtvis 2-3 stycken. Exempel på detta är USA där rikspolitiken domineras (och hela tiden har dominerats) av två partier. Ett annat exempel är Storbritannien, där tre partier för närvarande kämpar om makten. Listan kan dock göras längre, men ett mönster framträder.

Hur menar Kallberg att reformen han efterlyser skulle leda till mer valfrihet, då de nationella partierna troligtvis kommer bli färre än dagens sju?

Det finns dock andra konsekvenser som Kallberg inte tycks ha funderat över. I ett system med enmansvalkretsar är en valkrets detsamma som en stol i riksdagen. Om en politiker vinner i en valkrets med 51 procent av rösterna mot "förlorarens" 49 procent, så tar "vinnaren" platsen i riksdagen. De 49 procent som röstade på "förloraren" representeras alltså inte i riksdagen (förutom av en person de inte röstade på).

Kallberg ger i sin krönika ett praktiskt exempel (som egentligen är ett teoretiskt) om Mona Sahlin. Mitt exempel ser lite annorlunda ut:

Rent hypotetiskt kan vi säga att ett parti vinner alla valkretsar. I varje valkrets får den inte mer än 51 procent, men det räcker till seger. Det här partiet får med sina 51 procent av rösterna hela 100 procent av platserna i riksdagen; de 49 procent av befolkningen som inte röstade på partiet representeras alltså inte. Hur menar Kallberg att detta är mer demokratiskt än dagens system med indirekta proportionella val?

Tar man Storbritannien som exempel så behöver inte ett parti få absolut majoritet (mer än 50 procent av rösterna) för att vinna en valkrets; det räcker med enkel majoritet, dvs. mer än närmast följande alternativ (fler röster än andra partier).

Ställer tre partier upp i en valkrets räcker det alltså med att ett parti får 34 procent av rösterna för att det ska representera hela valkretsen; de 66 procent som inte röstade på det partiet representeras alltså inte. Ställer fyra partier upp i en valkrets räcker det med 26 procent av rösterna; de kvarvarande 74 procenten av väljarna representeras inte.

Hur menar Kallberg att det systemet skulle vara mer demokratiskt än dagens? Varför väljer han att inte berätta om dessa effekter för sina läsare?

Expressen, textilkvoter och Kina

2005-07-19T17:28:00.000+02:00

Textilkvoterna infördes på 1970-talet för att skydda de rika ländernas textilindustrier mot låglönendernas billiga tillverkning, främst från Hong Kong, Taiwan och Sydkorea. En oförutsedd konsekvens av kvoterna var att andra fattiga länder kunde utnyttja kvotsystemet till att bygga upp en egen klädindustri, något som i en del fall blev ett första steg mot en egen industriell bas.

Expressens ledarredaktion skriver under rubriken "Låt Kina sy skjortan" om avskaffandet av textilkvoter, ett stort steg i nyliberal riktning. De skriver bland annat:

Eftersom textilier är ett av få områden där u-länderna kan konkurrera bär den nya handelsfriheten ett hopp om förbättrade livsvillkor för miljontals fattiga världen över.

Men stämmer Expressens bild av att avskaffandet av kvoter och mer frihandel verkligen kommer gynna de "u-länder" som de skriver om?

Organisationen Christian Aid skriver i sin rapport, "Rags to riches to rags" (pdf), att den nyliberala utvecklingen riskerar att föra med sig förödande konsekvenser för några av världens fattigaste länder, och för miljontals arbetare - de flesta av dem kvinnor - då massarbetslöshet, som riskerar att drabba 27 miljoner människor, förutspås i en rapport från WTO.

Expressen pekar ut Bangladesh som en konkurrent till europeiska textilföretag och ett lyckat exempel på hur de skulle gynnas av avskaffandet av kvoterna. Expressen skriver att ett bibehållande av kvoterna skulle "döma dem till fortsatt fattigdom".

Detta rimmar illa med den bild som målas upp av bland annat UNDP, som varnar för att uppemot en miljon jobb i Bangladesh kan gå förlorade, jobb som främst innehas av kvinnor. Christian Aid varnar för att en mängd kvinnor kommer tvingas prostituera sig för att överleva, samt att trafficking riskerar att öka.

Förespråkare av liberalisering av handeln, som Expressen, menar att avskaffandet av kvoterna kommer leda till ökad effektivitet i den globala industrin, billigare konsumentpriser och större möjligheter för de länder som nu begränsas av kvotsystemet, det vill säga mer jobb till framförallt Kina.

Men antar man ett kritiskt perspektiv som Expressen tycks sakna, kan man hävda att priserna för dessa fördelar kommer betalas av miljontals arbetare i fattiga länder. Det blir ett "race to the bottom" där länderna konkurrerar genom att bjuda under varandra. Detta görs genom inskränkningar i bland annat miljö- och arbetslagstiftning; slavarbete. Detta ser vi prov på redan idag i Kina, vilket bland annat DN skrev om tidigare i år under rubriken, "Högt pris för billiga varor i väst".

Något förbryllande avslutar Expressen sin artikel med att avskaffandet av kvoterna skulle vara ett medel att "bekämpa fattigdom och förtryck".

Att avskaffandet av kvoterna skulle leda till minskad fattigdom är omstritt, vilket bland annat rapporten från Christian Aid pekar på.

Att minskat förtryck skulle bli ett resultat är dock knappast troligt, med tanke på att det framförallt är världens största diktatur som tjänar på avskaffandet av kvoterna. Expressen skriver att "den kinesiska textilproduktionen är extremt effektiv", utan att reflektera över hur den kan vara så effektiv.

Expressen har tidigare varit villiga att kritisera socialdemokratiska politiker som uttalat sig om Kinas utveckling, bland annat Göran Perssons statsbesök i Kina, då han i en efterföljande riksdagsdebatt sade att det är "oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet". Expressens Ulf Nilson var som vanligt högljudd i sin krönika, där han skrev: "Persson borde skämmas, men vet antagligen inte hur man gör."

Efter Stockholms finansborgarråd Annika Billströms resa till Kina 2003, där bland andra finansmannen Jacob Wallenberg ingick i delegationen, kritiserades Billström för sina positiva uttalanden om Kina, som av bland andra Lars Lindström kallades för "idiotiska". Expressen var då noga med att peka ut att den ekonomiska utvecklingen hade sitt pris, vilket beskrevs i artikeln "Barnarbete och svältlöner fick fart på Kinas ekonomi".

Kinabedömare ger finansborgarrådet i Stockholm, Annika Billström, rätt i att de ekonomiska hjulen snurrar snabbare än någonsin. Men till skillnad från Stockholms mäktigaste politiker anser Kinaexperterna att det finns ett samband mellan ekonomi och politik - även i Kina. Och att barnarbete, svältlöner, 16-17 timmars arbetsdagar, folkförflyttningar och kränkningar av mänskliga rättigheter bidrar till positiv ekonomisk utveckling.

Den stora frågan är varför Expressen kritiserar socialdemokratiska politikers uttalanden om Kina, samtidigt som deras egen ledarredaktion för fram liknande budskap? Ingenstans i artikeln nämner man överhuvudtaget inte att det land som skulle tjäna mest på avskaffandet av textilkvoterna är en diktatur. Varför väljer Expressen att inte ta upp förhållandena i Kina i anslutning till sin ledare, något som uppenbarligen var viktigt då socialdemokratiska politiker var i skottgluggen? Varför riktas inte samma kritik som de socialdemokratiska politikerna fick utstå mot Expressens egen ledarredaktion ?

Svar från Svenska Dagbladet

2005-06-13T18:41:00.000+02:00

Mediakoll fick idag ett svar från Svenska Dagbladets journalist Tobias Brandel, angående vår tidigare artikel "Vilseledande om fildelning i SVD". Han skriver i sitt mail:

Hej och tack för ert mejl. Kritiken är förstås helt riktig – lejonparten av anmälningarna till Datainspektionen kom före Bahnhof-tillslaget. Tyvärr har jag uppenbarligen slarvat med att kolla kronologin i alla turer i fildelningsdebatten. Dessvärre händer sådant ibland när man skriver snabbt under stor tidspress, vilket förstås inte är en ursäkt.

Däremot var det tveklöst så att tillslaget mot Bahnhof var mycket provocerande för fildelarsamhället och ledde till högljudda protester. Men anmälningarna till Datainspektionen var främst resultatet av de polisanmälningar mot privatpersoner som Antipiratbyrån – vilket ni påpekar – gjorde redan före Bahhof-razzian.

Jag ska prata med nyhetschefen om en rättelse.

Mediakoll tackar Tobias Brandel för sitt snabba svar och ser fram emot en rättelse.

Vilseledande om fildelning i SVD

2005-06-10T22:37:00.000+02:00

SVD skriver idag i artikeln "Antipiratbyrån bryter mot lagen" om affären med Antipiratbyrån. I artikeln kan man läsa:

"Polisen gjorde ett uppmärksammat tillslag mot internetleverantören Bahnhof efter att Antipiratbyrån, filmbranschens organisation mot piratkopiering, hävdat att stora mängder filmer otillåtet lagrades på företagets servrar. Tusentals ilskna fildelare anmälde då Antipiratbyrån till Datainspektionen för brott mot personuppgiftslagen, PUL."

Faktum är att den absoluta lejonparten av anmälningarna mot Antipiratbyrån kom in till Datainspektionen redan innan kronofogdens tillslag, vilket Mediakoll har skrivit om tidigare här och här. Den 9 mars, dagen innan kronofogdens tillslag, hade "över 4 000 personer lämnat in en anmälan till Datainspektionen mot Antipiratbyrån". I en telefonintervju den 24 mars med Mediakoll sade Datainspektionens informationssekreterare Amina Grill att de hade fått in cirka 5,100 anmälningar mot Antipiratbyrån, det vill säga inklusive den tidigare nämnda siffran på över 4,000.

SVD beskriver händelseförloppet fel, då de menar att "tusentals ilskna fildelare" skickade in en anmälan efter kronofogdens tillslag. Artikeln kan tolkas som att tusentals människor har anmält Antipiratbyrån för tillslaget mot Bahnhof, vilket uppenbarligen är fel, då majoriteten av artiklarna kom in till Datainspektionen innan tillslaget.

Talande tystnad om Uppdrag Granskning

2005-06-07T23:34:00.000+02:00

En vecka har gått sedan SVT's Uppdrag Granskning den 31 maj sände ett reportage där riksdagsmän fick tre relativt enkla frågor om tre grundläggande och centrala begrepp i den nya EU konstitutionen. (pdf)

Hur uppnås kvalificerad majoritet i ministerrådet?
Vad är exklusiv befogenhet?
Vad menas med medborgarinitiativ?

Resultatet var skrämmande. 19 av totalt 37 tillfrågade hade inte ett enda rätt svar på någon av frågorna, trots att de redan hade tagit ställning och rimligtvis borde ha satt sig in i frågan. En del vägrar helt enkelt att svara på frågorna.

Andelen rätta svar förbättrades efter lunch, då partikanslierna försåg sina riksdagsledamöter med frågorna och förvarnade dem att Uppdrag Granskning var i huset; socialdemokraterna skickade till och med svaren till frågorna.

Detta är anmärkningsvärt eftersom riksdagsmännen anser att frågan om en europeisk konstitution är alldeles för svår för svenska folket att avgöra vid en folkomröstning.

Hur mycket uppmärksamhet fick programmet i medierna? En sökning på Presstext och tidningarnas egna sökfunktioner visar att programmet omnämns (förutom i insändare) i totalt 2 (två) artiklar, båda publicerade i Dagens Nyheter. Den ena är en tv-krönika, "Rumpan bar. Underhållande journalistik men knappast bra." av Johan Croneman; den andra en ledare signerad Johannes Åman, "En journalistik som gör människor till maskar och robotar".

De båda artiklarna har gemensamt att de lägger vikt vid Josefssons "ohederliga" metoder, samtidigt som de tonar ned politikernas ansvar. Croneman skriver bland annat: "Jag har svårt att nämna en enda person i min egen omgivning som hade klarat dessa tre frågor om den nya EU-konstitutionen. Jag hade själv gått bet på alla tre."

En viktig detalj som Croneman glömmer nämna är givetvis att han och hans vänner (förutsatt att de inte är riksdagsmän) inte skall, eller snarare inte får, rösta om förslaget till EU's grundlag. Man kan förvänta sig att våra avlönade riksdagsmän är mer insatta i politik än en TV-recensent.

Croneman sträcker sig långt i sitt friskrivande av politikernas ansvar, då han skriver: "[Uppdrag Granskning] hade givetvis aldrig ställt frågorna om de inte redan haft koll på att riksdagsmännen inte skulle klara av att svara."

Åman menar å sin sida att "den moraliska poängen" med är "mindre uppenbar". Den "moraliska poängen" är tvärtom fullkomligt uppenbar: Hur kan man som riksdagsman redan ha tagit ställning för ett förslag när man inte är insatt ämnet och inte ens kan svara på de enklaste av frågor? Tyder inte det på en viss dubbelmoral när man samtidigt anser att det svenska folket är alldeles för korkat för att få ta ställning i frågan?

Varför går medierna i politikernas ledband? De slår gärna på sin egen trumma och kallar sig själva den "granskande statsmakten". Men då politikerna (förutsatt att de inte befinner sig på vänsterkanten) väl granskas, kallas det för en journalistisk "freakshow" som stärker politikerföraktet.

Varför denna massiva tystnad om politikernas bristande kunskaper i en avgörande politisk fråga som debatteras livligt just nu, inte endast i Sverige utan runt om i Europa? Detta, om något, lär spä på föraktet både mot politiker och medier.

Koranen, uppror och media

2005-05-27T21:35:00.000+02:00

9 maj publicerade Newsweek en artikel där fångvaktare vid Guantanamóbasen påstås ha skändat Koranen, bland annat spolat ned skriften på toaletten. Media upprepar påståendet att skändningen av Koranen skulle vara den direkta orsaken till ett upplopp i Afghanistan dagarna efter, då 14 personer miste livet.

Dagens Nyheter skriver senast idag: "Nyheten ledde till fyra dagars upplopp i Afghanistan med 14 döda som resultat."

Svenska Dagbladet skrev den 13 maj: "Orsaken till de upphörda reaktionerna är en artikel i nyhetstidskriften Newsweek i förra veckan om att amerikanska förhörsledare på Guantanamo-basen på Kuba hade spolat ner en Koran i toaletten och lett en man runt i hundkoppel sina försök att skrämma fångar att tala. Upplopp bröt ut på flera håll i Afghanistan sedan en frigiven Guantanamo-fånge berättat om vanhelgandet av Koranen."

Exemplen kan göras fler, och från andra tidningar, men en tydlig bild av kausalitet framträder, där skändningen av Koranen är en utlösande faktor för upploppet i Afghanistan. Men är bilden så enkel?

Den 12 maj höll det amerikanska försvarsdepartementet en presskonferens där försvarsminister Donald Rumsfeld och general Richard Myers framträdde. Myers målade upp en annan bild av händelserna i Afghanistan:

"It's the -- it's a judgment of our commander in Afghanistan, General Eikenberry, that in fact the violence that we saw in Jalalabad was not necessarily the result of the allegations about disrespect for the Koran -- and I'll get to that in just a minute -- but more tied up in the political process and the reconciliation process that President Karzai and his Cabinet is conducting in Afghanistan. So that's -- that was his judgment today in an after- action of that violence. He didn't -- he thought it was not at all tied to the article in the magazine."

Enligt Eikenberry berodde alltså upploppet i Afghanistan inte på Newsweeks artikel, utan på den "politiska processen". Vad innebär då den politiska processen?

Den 16 maj sade Barnett Rubin, vid New York University's Center for International Cooperation, i programmet NBC Nightly News att den afghanske presidenten Karzais nära militära samarbete med USA kan ha bidragit till upploppet:

WILLIAMS: While the debate wages over Newsweek's journalism, some experts on the region say last week's protests have long been simmering and involve more than just the Quran story.

RUBIN: From the very beginning, the demonstrators also said that they didn't want any permanent U.S. bases on Afghanistan, which was a reaction to some statements by President Karzai that he would discuss a long-term military relationship with the United States.

Dagens Nyheter skriver den 21 maj om det utökade militära samarbetet mellan USA och Afghanistan, och om upploppet, men kopplar inte alls ihop händelserna. Återigen framstår skändningen av Koranen som utlösande faktor för upploppet: "Karzais utspel sammanfaller med de i Afghanistan kontroversiella planerna på att fördjupa banden till USA genom att etablera permanenta militära anläggningar i landet, nya tortyruppgifter samt de dödliga kravallerna efter Newsweeks artikel om nedspolade exemplar av Koranen."

Att skändningen av Koranen var den utlösande faktorn för upploppen i Afghanistan tycks ha blivit inskriven i den officiella historieskrivningen, trots att bilden är mer komplicerad än så. Mediakoll förfrågar mer nyanserad nyhetsbevakning av de svenska medierna.

Expressen och Genevekonventionen

2005-05-21T13:31:00.000+02:00

Expressen publicerar idag bilder på krigsfången Saddam Hussein i sin fängelsecell. Ingenstans i några av de artiklar som Expressen publicerar i sin nätupplaga idag och igår nämner man att spridningen av bilderna kan vara ett brott mot Genevekonventionen. Man hänvisar endast till ett citat från Ove Bring, adjungerad professor i folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm, där han säger: "Att sprida bilder som är tänkta att spegla en förnedring av honom, är att överträda människorättsdimensionen, anser jag." Ingenstans berättar Expressen om hur bilderna rent konkret "överträder människorättsdimensionen", utan det framställs som Ove Brings egen åsikt.

Expressens vaga språk idag går att jämföra med då Al-Jazeera publicerade bilder på amerikanska kringsfångar i Irak. Då publicerade man 24 mars 2003 artikeln "Experterna om att visa upp krigsfångar" där man intervjuade bland annat Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet som sade: "Det är ett klart brott mot konventionen om hur krigsfångar ska behandlas." I samma artikel citerades Ulf Henricsson vid Försvarshögskolan som sade: "Det är ett klart brott mot Genèvekonventionen."

I en artikel som publicerades samma dag, "Sonen Joseph är Saddams krigsfånge", som handlade om amerikanska mediers ovilja att visa bilderna, sade Expressen själva rakt ut, utan att hänvisa till en auktoritet inom internationell rätt: "Trots att få amerikaner sett tv-bilderna som bryter mot Genèvekonventionen för behandling av krigsfångar."

Efter att krigsfångarna släppts, publicerade Expressen en artikel den 14 april 2003, "Fri efter 22 dagar", där man återigen lade vikt vid att publiceringen av bilder stred mot Genevekonventionen: "Bilderna av Shoshana och fyra av hennes soldatkamrater som krigsfångar chockade hemma i USA. De försvann snabbt från tv-skärmarna, eftersom bilderna från tv-kanalen al-Jazira ansågs förödmjuka fångarna, och strida mot Genèvekonventionens regler för hur krigsfångar ska behandlas."

Ulf Nilson var som vanligt hård i sin kommentar "Bilderna som fäller Saddam?": "Att utnyttja krigsfångar för politiska eller propagandamässiga syften är helt enkelt inte tillåtet. Irak har anslutit sig till Geneve-konventionen, men nu brutit mot den."

Frågan är varför Expressen inte är lika tydliga med att spridningen av bilderna på krigsfången Saddam Hussein kan vara ett brott mot Genevekonventionen, något som exempelvis Svenska Dagbladet, Aftonbladet, och Dagens Nyheter skrev om.

Expressens tystnad idag rimmar illa med dess upprördhet då bilder visades av amerikanska krigsfångar.

Lars Lindström svarar

2005-05-17T12:11:00.000+02:00

Lars Lindström från Expressen har svarat på gårdagens inlägg på Mediakoll som kritiserar hans användande av brottsstatistik. Han har dock inte svarat direkt till oss, utan publicerat ett svar på sin blog.

"Nicke på bloggen Mediakoll hakar upp sig på att jag använt Brå-statistik för såväl fall där folk dör som där de överlever en misshandel. Jag förstår inte hur det kan vara felaktigt eller vilseledande att i samma andetag prata om grov misshandel (då offret kanske b a r a får en lätt hjärnskada eller krossat näsben) och misshandel som leder till döden. Huvudtesen är att inte ens experterna vet hur mycket folk slåss där ute. Så här skriver Brå: "Slutsatser om den faktiska våldsutvecklingen präglas av viss osäkerhet när mörkertalet är så pass högt och dessutom varierar över tid."

Vad Lindström bortser ifrån är att hans tidigare artikel lägger vikt vid det dödliga våldet, vilket Mediakoll skrev om. Han skriver bland annat: "När vi ser dessa unga män sparka livet ur varandra behöver vi inga experter som säger att det grova våldet inte ökar." och "Två fall av dödsmisshandel den senaste veckan gör att även en kvällspromenad på Kungsgatan och en T-banefärd till Sätra ”präglas av en viss osäkerhet”."

Lindström skrev: "Jag förstår inte hur det kan vara felaktigt eller vilseledande att i samma andetag prata om grov misshandel (då offret kanske b a r a får en lätt hjärnskada eller krossat näsben) och misshandel som leder till döden."

Det är felaktigt och vilseledande eftersom rapporten för misshandel och misshandel med dödligt utgång ser olika ut. Påståendet om "mörkertalet", vilket Lindström upprepar som ett mantra, gäller inte statistiken för misshandel med dödlig utgång, vilket är vad Lindström skrev om i sin artikel. För att citera Brå's rapport (pdf):

"Till skillnad från de flesta andra brottskategorier är inte den dolda brottsligheten det stora problemet när det gäller dödligt våld. I stället är det dödliga våldet kraftigt överskattat i statistiken över anmälda brott. En genomgång av samtliga anmälda fall av dödligt våld i Sverige under perioden 1990–1998 visade en överskattning på i genomsnitt 43 procent. Vid en motsvarande genomgång av de anmälda fallen år 2002 framkom att mindre än hälften av fallen bestod av dödligt våld" (sid. 24-25)"

Citatet från Brå's rapport som Lindström hänvisar är från avsnittet "Misshandel" (sid. 43), och beskriver således inte mörkertalet för "Misshandel med dödlig utgång", vilket Lindström skrev om i sin artikel. Lindström misstolkar således vad han anser vara rapportens "huvudtes", och använder den dessutom felaktigt.

Brå's rapport säger uttryckligen att mörkertalet, den dolda brottsligheten, för misshandel med dödlig utgång, vilket Lindström skriver om i sin artikel, inte är det stora problemet, vilket Lindström hävdar. Ingenstans i sin artikel nämner han att påståendet om "mörkertalet", som inte är ett problem för misshandel med dödlig utgång, vilket Brå uttryckligen skriver och är vad Lindströms artikel handlar om och som han dessutom upprepar i dagens artikel, egentligen är taget från en annan kategori av brott.

Lindström använder Brå's påståenden och statistik för en kategori av brott för att förklara en annan, vilket fortfarande är både felaktigt och vilseledande.

Expressen och brottsstatistik

2005-05-16T10:25:00.000+02:00

Lars Lindström skriver i dagens krönika "Politiker - Hur tryggt är det där ute" om de olika fall av misshandel med dödlig utgång som medier skrivit om senaste tiden. Framförallt nämner han dödsfallen på Kungsgatan och Sätras tunnelbanestation.

Lindström skriver: "Jag vill gärna tro på statistiker som säger att grova våldsbrott och dödligt våld inte ökar, även om antalet anmälningar gör det. Det låter tryggt."

Lindström för fram kritik mot statistiken genom att hänvisa till en rapport från Brottsförebyggande rådet: "Samtidigt säger rapporter från Brå, Brottsförebyggande rådet, att den faktiska våldsbrottsligheten kan vara tio gånger så hög som den polisanmälda, och att de slutsatser som dras ”präglas av en viss osäkerhet”. Om inte ens experterna vet, hur ska då vi kunna veta, vi som bara ser de unga männen sparka livet ur varandra."

Men det är tydligt att Lindström använder fel statistik, och dessutom gör det på fel sätt. I Brå's rapport "Brottsutvecklingen i Sverige" (pdf) kan man i avsnittet "Dödligt våld" läsa att "Ingenting talar för att det dödliga våldet skulle ha ökat, snarare visar utvecklingen på en minskning sedan år 1990." (sid. 23)

I definitionen av "dödligt våld" ingår mord, dråp, barnadråp och "dödsfall, som är en direkt följd av en misshandel, betraktas också som dödligt våld." (sid. 23-24)

Den dolda brottsligheten, som Lindström hänvisar till, förklarar Brå på följande vis: "Till skillnad från de flesta andra brottskategorier är inte den dolda brottsligheten det stora problemet när det gäller dödligt våld. I stället är det dödliga våldet kraftigt överskattat i statistiken över anmälda brott. En genomgång av samtliga anmälda fall av dödligt våld i Sverige under perioden 1990–1998 visade en överskattning på i genomsnitt 43 procent. Vid en motsvarande genomgång av de anmälda fallen år 2002 framkom att mindre än hälften av fallen bestod av dödligt våld" (sid. 24-25)

"Det dödliga våldet har, enligt dödsorsaksstatistiken, under den senaste 30-årsperioden legat relativt konstant omkring 100 brott per år. Statistiken över anmälda brott visar dock en annan bild av utvecklingen. [...] Den statistiska ökningen är inte en verklig ökning utan kan förklaras av ett antal faktorer (se avsnittet Dold brottslighet)." (sid. 29)

Varifrån har då Lindström fått sitt påstående om statistikens "osäkerhet"? Man kan i avsnittet "Misshandel" läsa: "Mörkertalet för misshandelsbrott är högt. Den faktiska våldsbrottsligheten är enligt offerundersökningar ungefär tio gånger högre än den polisanmälda våldsbrottsligheten." (sid. 43)

Men påståendet gäller enbart för fall av misshandel, inte för misshandel med dödlig utgång, vilket Lindström lägger vikt vid i sin krönika. Han skriver bland annat: "När vi ser dessa unga män sparka livet ur varandra behöver vi inga experter som säger att det grova våldet inte ökar." och "Två fall av dödsmisshandel den senaste veckan gör att även en kvällspromenad på Kungsgatan och en T-banefärd till Sätra ”präglas av en viss osäkerhet”."

Lindström använder statistik från en kategori av brott för att förklara en annan, vilket är felaktigt, men framförallt vilseledande.

Medieägande

2005-05-11T15:18:00.000+02:00

Mediakoll vill tipsa om Nordicom - Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning vid Göteborgs Universitet. Sidan har väldigt bra statistik och publikationer angående mediaföretag och ägarstrukturer, något som Mediakoll har skrivit om tidigare.

Sidan behandlar även svensk och nordisk medielagstiftning, EU's mediapolicy, samt en mängd andra frågor.

Aftonbladet och andra världskrigets slut

2005-05-07T15:06:00.000+02:00

Aftonbladet skriver idag i sin artikel "60 år sedan freden - men krigen fortsätter" att "idag, den 7 maj, är det 60 år sedan andra världskriget tog slut". Den 7 maj 1945 kapitulerade Tyskland villkorslöst i Reims.

Mediakoll vill påminna Aftonbladet om att andra världskriget fortsatte att skörda offer efter den 7 maj 1945, framförallt i Japan där "50-90 procent av befolkningen i 67 japanska städer" dödades av brandbomber i flyganfall, enligt före detta försvarsministern Robert McNamara. Dessutom släpptes två atombomber över Japan i augusti 1945, vilka dödade hundratusentals människor i Hiroshima och Nagasaki.

Andra världskriget tog inte slut förrän 2 september 1945, då Japan formellt kapitulerade.

Det känns aningen eurocentriskt att blunda för de hundratusentals japaner som dog efter att "andra världskriget tog slut" den 7 maj 1945.

Rasism eller inte?

2005-05-06T16:07:00.000+02:00

Metro intervjuar (pdf) idag Sveriges hotell- och restaurangföretagares vd Mats Hulth, med anledning av Diskrimineringsombudsmannens stämning av ett antal krogar för rasism, då de vägrat släppa in "mörkhyade". Mats Hulth menar dock att det inte är tal om "rasism", utan om "ekonomisk diskriminering".

Hulth säger senare i intervjun: "Det är ju i praktiken en disponering på grund av hudfärg."

Trots detta hävdar Hulth: "Det är inte rasism, utan man tror att om man släpper in för många invandrare kanske man skrämmer bort svenskar."

Mediakoll ställer sig frågan hur det inte kan vara rasism om krögare medvetet väljer bort människor "på grund av hudfärg" för att inte "skrämma bort svenskar"?

Bortförklaringen om "ekonomisk diskriminering" luktar undanflykt.

TV4 och Pressens Opinionsnämnd

2005-04-11T11:29:00.000+02:00

TV4's informationsdirektör Göran Ellung skriver i dagens DN Debatt att "granskningsnämnden måste läggas ned" på grund av dess bristande "trovärdighet", samtidigt som han anser att dess sysslor bör tas över av Pressens Opinionsnämnd. Ellung, företrädare för en reklamfinansierad kanal, anser att Granskningsnämnden ser det som "sin uppgift att attackera kommersiell tv". Ellung påstår att styrelsen tycker att "alla reklamavbrott är störande", något som inte stämmer. På Granskningsnämndens hemsida kan man läsa att "efter ändringar i radio- och TV-lagen får TV4 from den 1 april 2002 avbryta de flesta program för reklaminslag". Att Ellungs påstående inte stämmer blir tydligt när man faktiskt läser Granskningsnämndens sammanträdesbeslut.

Granskningsnämnden är en "fristående statlig myndighet" vars ledamöter utses av regeringen. Pressens Opinionsnämnd är dock en helt privat institution. Den är skapad av Tidningsutgivarna ("bransch- och arbetsgivarorganisation för de svenska dagstidningarna och andra medieföretag", dvs. arbetsgivarnas intresseorganisation), Journalistförbundet (SJF) och Publicistklubben (PK). Lönen till Pressombudsmannen betalas till 75 procent av Tidningsutgivarna där Bonnier är den ledande aktören, bland annat är Bengt Braun, direktör för Bonnier AB, ordförande. Pressombudsmannen, vars påstådda uppgift är att vara pressoffrens ombudsman och företräda läsarnas intressen, är alltså avlönad av pressen själv och har sitt kontor i Pressens Hus på Kungsholmstorg 5, alltså samma adress som Tidningsutgivarna. Pressombudsmannen är således ingen "officiell" ombudsman, som exempelvis Justitieombudsmannen eller Konsumentombudsmannen, utan en företrädare för en privat institution inrättad och avlönad av de han har uppdrag att bevaka.

Frågan är hur pass stor "trovärdighet" Pressens Opinionsnämnd och Pressombudsmannen har när deras störste finansiär, Tidningsutgivarna, själva beskriver sig som "en lobbyorganisation och ett kunskapscentrum för branschen". I Tidningsutgivarnas stadgar kan man bland annat läsa att organisationen skall "medverka till att stärka medlemsföretagens ställning som reklam - och informationsmedier", "tillvarata medlemsföretagens gemensamma intressen i branschrelaterade och näringspolitiska frågor" samt "företräda medlemsföretagen i frågor av gemensamt intresse gentemot statsmakterna, myndigheter och andra organisationer".

Mediakoll ställer sig frågan om inte institutionerna Pressens Opinionsnämnd (PON) och Pressombudsmannen (PO) sitter på dubbla stolar då de indirekt anställs av en privat lobbyorganisation, vars medlemmar (medieföretagen) PON och PO har i uppdrag att granska. På vilket sätt menar Göran Ellung att det skulle leda till mer "trovärdighet" än Granskningsnämndens arbete?

Var är repliken, DN?

2005-04-07T19:50:00.000+02:00

Dagens Nyheter publicerade den 4 april 2005 en debattartikel av "statsvetarnestorn" Nils Elvander från Uppsala universitet med rubriken "Radikalfeminismens manshat demokratiskt tvivelaktigt".

Idag, den 7 april 2005, publicerade DN i sin pappersutgåva av tidningen ett svar från professor Drude Dahlerup, som har feministisk teori som ett forskningsfält, med rubriken "Kom till mina föreläsningar Elvander".

Av okänd anledning har dock artikeln från Dahlerup inte publicerats på Dagens Nyheters hemsida, vilket de vanligtvis gör med repliker. Mediakoll har idag försökt få kontakt med debattredaktionen på Dagens Nyheter för att få svar på frågan varför de inte lägger ut Dahlerups svar på tidningens hemsida, dock utan att lyckas.

Mediakoll finner det för övrigt märkligt att DN vid upprepade tillfällen publicerar debattartiklar med ett kritiskt förhållningssätt till feminism och genusvetenskap, av professorer som varken har feminism eller genusfrågor som forskningsfält, vilka dessutom tillhör statsvetenskapliga institutioner som inte har dessa frågor som forskningsprofiler. Vid ett flertal tillfällen har DN publicerat debattartiklar av exempelvis professor Bo Rothstein från Göteborgs Universitet, men har ännu inte tagit in artiklar från professorerna Drude Dahlerup och Maud Eduards (förutom som del av en grupp forskare) vid Stockholms Universitet, en institution med feminism och genus som en forskningsprofil (Politik och kön).

DN's oförmåga att ta till sig kritik

2005-03-24T16:01:00.000+01:00

Mediakoll har skrivit om det flera gånger, och vi är uppenbarligen inte de enda, vilket man kan läsa om här, här, här och här. Varför har DN så svårt att ta till sig kritik och erkänna "misstag"? Uppenbarligen tål inte den granskande statsmakten att själv bli granskad.

Läsarens mail till Dagens Nyheter

2005-03-24T15:02:00.000+01:00

Läsaren som haft mailkontakt med Dagens Nyheter har hört av sig till Mediakoll och bifogat sin brevväxling med journalisten Andreas Ekström och chefredaktör/ansvarige utgivare Jan Wifstrand. Mediakoll kommenterar brevväxlingen i slutet av artikeln:

Hej. Om det är av intresse så är min korrespondens med Andreas Ekström och Jan Wifstrand som följer nedan (Tyvärr råkade jag kalla honom Anders vid några tillfällen):

----------------------------------------------------------
Brev 1:

Hej Anders.

Du har begått ett grovt faktafel och ett synnerligen grovt syftningsfel när du skrev att anmälningarna mot Antipiratbyrån tillkom efter tillslaget mot Bahnhof när redan 2000 anmälningar fanns, alltså hälften, innan tillslaget. Detta får "piraterna" att framstå som desperata efter attacken.

Men det är kanske det man ska vänta sig av DN idag?

Med en hälsning
(borttaget)

Ps. För övrigt avböjde jag för några dagar sen, på grund av detta och en del andra saker en prenumeration av DN och har beställt SvD i stället. Flera andra i min umgängeskrets att gjort liknande och jag ska göra mitt bästa att påverka andra att göra detsamma.

----------------------------------------------------------------------------------
Svar:

Hej,

Lite bättre på fötterna ska man nog ha innan man hojtar "faktafel". Tusentals anmälningar har kommit in efter tillslaget. Denna uppgift är till hundra procent korrekt, och det finns ingen som helst anledning för DN att rätta den.

Däremot kan det förstås vara på sin plats att i samband med senare artiklar nämna att anmälningar också kom in redan före tillslaget, vilket vi inte fick med i just den här aktuella artikeln.

Nästa gång vi skriver om fallet kommer vi att redogöra för hur Datainspektionen gick till väga vid sin granskning, och vad de kom fram till då.

Och slutligen - det är klart att du ska läsa den tidning du vill. Med tanke på hur Svenska Dagbladets upplaga rasar, medan DN:s ökar, så är det många som just nu aktivt gör ett medieval baserat på kvalitet. Det tror vi på DN är bra.

Vänliga hälsningar,

Andreas Ekström
------------------------------------------------------------------------------------------
Mitt andra Brev:

Hej igen.

Vad lägligt att det inte kunde komma med i den artikeln. Det är ju, vänta, en hel mening! Det här är verkligen journalistik på hög nivå.

Nästa gång ni skall kvalitetssäkra tidningen så har jag ett tips: Snegla inte på Metro och Aftonbladet som ni gjort de senaste åren. Och anställ för guds skull inte journalister som inte tar med relevanta fakta och hänvisar till en anledning som "tyvärr kunde inte det komma med".

Skärpning!

/ (borttaget)

------------------------------------------------------------------------------------------
Svar på mitt andra brev:

Vår rapportering om frågan håller utomordentlig klass vid en nationell jämförelse. Därmed inte sagt att allt är skrivet i frågan än.

Ditt tonläge gör att jag inte ser någon anledning att svara dig ytterligare. Skulle du vara intresserad av ett sansat samtal är du givetvis välkommen igen.

Hälsningar,

Andreas Ekström

------------------------------------------------------------------------------------------
Mitt tredje brev:

Visst är det jobbigt att vara helt fel ute. Bra att vi båda har kommit till insikt om att det ni väljer att ta med i en artikel skall baseras på fakta och vara väl avvägt och inte som i denna artikel baseras på godtycke. Och jag håller med dig, det är ingen poäng för dig att svara mig när du begått misstag och vi båda kommit till samma slutsats.

Jag är glad att vi redde ut det. Och Jan Wifstrand. Lägg det på minnet angående Andreas Ekström. Han är benägen att göra fler misstag.

Med vänlig hälsning
(borttaget)
--------------------------------------------------------------------------------------
Andreas sista svar:
Hej igen,

Eftersom jag inte kan vara säker på att du förstår vad jag skriver, ett vanligt problem när man har med fanatiskt agiterande personer att göra, så säger jag detta en gång till riktigt tydligt:

DN har inte i det aktuella fallet gjort något som helst misstag, eller publicerat några som helst felaktiga uppgifter.

Och vi återkommer självklart i ärendet, även fortsättningsvis med relevanta uppgifter. Däremot återkommer jag inte till dig fler gånger. Jag bedömer inte det som meningsfullt.

Andreas Ekström
DN

-------------------------------------------------------------------------------------
Svar från Jan Wifstrand:

Bäste Daniel,

jag har ingen anledning att gå in i debatten, jag vill bara understryka att om Du kräver saklighet vore det bra om Du åtminstone kallade personen Du angriper vid sitt rätta namn. Han heter Andreas, inte Anders.

Saklighet var det ja.

Jan Wifstrand

-------------------------------------------------------------------------------------

Mitt svar till Jan Wifstrand:

Tack!

Jag får tacka dig Jan. Du för sakligheten till helt ny nivå, neråt. Jag tycker du bör se till tidningen ni publicerar var dag med mängder av stavfel, syftningsfel och särskrivningar. Och då är den tryckt och ni får folk att betala för den. Det om något är skamligt.

Tänk på det.

Jag förstår att ni inte vill debattera. Avsaknaden av argument har länge varit DN:s ledstjärna. Det är också därför ni blir fällda i Pressens opinonsnämnd för att ni snår andras åsikter från doktorsavhandlingar t ex. Om du kommer ihåg det från i höstas, Jan. Men på DN glömmer man fort antar jag.

Om du inte visste det Jan, så gällde inte min och Andreas Ekströms debatt om vad han hette utan om något helt annat. En sådan debatt skulle te sig meningslös, helt i paritet med ditt svar till mig.

Svara mig inte igen. Ni har gjort bort er tillräckligt som det är.

/ (borttaget)

Mediakolls kommentar:

Återigen ser vi prov på Dagens Nyheters arroganta ton mot sina läsare, inte minst ifrån chefredaktören/ansvarige utgivaren Jan Wifstrand som "har ingen anledning att gå in i debatten", annat än att anmärka på ett stavfel i läsarens mail. Förnumstigt avslutar Wifstrand sitt mail med: "Saklighet var det ja".

Mediakoll kan inte låta bli att undra varför Wifstrand ens gav sig i debatten, om han inte hade annat att komma med än att anmärka på läsarens stavning. Är det "sakligt", enligt Wifstrand? Mediakoll lägger även märke till att Wifstrand undviker själva sakfrågan om faktafelet i artikeln, trots att han i egenskap av ansvarig utgivare har det yttersta ansvaret för vad som publiceras i Dagens Nyheter. Uppenbarligen är Wifstrand inte särskilt intresserad att ta ansvar för tidningens egna faktafel. Wifstrands oförmåga att ta till sig kritik är dokumenterat bland annat här och här.

Frågan är varför Dagens Nyheter, som själva påstår sig vara en förespråkare för "upplyst förnuft och toleransklimat" och "Sveriges viktigaste sociala och demokratiska torg", hänger sig åt simpla personangrepp på läsare som kommer med kritiska synpunkter, vilket Mediakoll har berättat om tidigare.

Kontaktinformation:
Chefredaktör och utgivare: Jan Wifstrand
Kulturchef: Maria Schottenius
Läsarombudsman: Lilian Öhrström
Journalist: Andreas Ekström

Dagens Nyheters växel: 08-738 10 00

Andreas Ekströms mailväxling

2005-03-24T11:35:00.000+01:00

DN-journalisten har nu skickat över sin mailväxling med läsaren som kontaktade honom. Vi har raderat läsaren emailadress, då han inte är en offentlig person och inte heller har lämnat sitt godkännande för publicering. Vi kommer att i slutet av artikeln gå igenom de faktafel som Andreas Ekström fortfarande håller fast vid:

17 mars fick en [namnet raderat] på adressen [adress raderad] följande tre svar på sina brev till mig, där han såvitt jag kan se inte kunde eller ville förstå vad jag försökte svara honom. Han framhärdade i att i högt tonläge ”kräva” saker. Jag har dessvärre inte kvar hans ursprungliga mejl, men han kanske vill ha vänligheten att bidra med dem, så kan var och en bilda sig en egen uppfattning om hur diskussionen gick. Och kanske vill Mediakolls skapare (utöver att göra det anständiga i att presentera sig) sedan lägga in dem i ordning, för läsbarhetens skull.
Redan hans första mejl gick på ganska hårt om ett faktafel som inte var ett faktafel, och i en hög ton vidare om hur han inte längre vill läsa DN. Jag försökte svara honom en smula artigare än jag tycker att han förtjänade.

Som alla kan se bemötte jag påståendet om faktafel redan i andra meningen i mitt första svar. Att man då påstår att jag ”undviker sakfrågan” betecknar jag som oseriöst.

Svar nummer ett:

Hej,

Lite bättre på fötterna ska man nog ha innan man hojtar "faktafel". Tusentals anmälningar har kommit in efter tillslaget. Denna uppgift är till hundra procent korrekt, och det finns ingen som helst anledning för DN att rätta den.

Däremot kan det förstås vara på sin plats att i samband med senare artiklar nämna att anmälningar också kom in redan före tillslaget, vilket vi inte fick med i just den här aktuella artikeln.

Nästa gång vi skriver om fallet kommer vi att redogöra för hur Datainspektionen gick till väga vid sin granskning, och vad de kom fram till då.

Och slutligen - det är klart att du ska läsa den tidning du vill. Med tanke på hur Svenska Dagbladets upplaga rasar, medan DN:s ökar, så är det många som just nu aktivt gör ett medieval baserat på kvalitet. Det tror vi på DN är bra.

Vänliga hälsningar,

Andreas Ekström

Svar nummer två:

Vår rapportering om frågan håller utomordentlig klass vid en nationell jämförelse. Därmed inte sagt att allt är skrivet i frågan än.

Ditt tonläge gör att jag inte ser någon anledning att svara dig ytterligare. Skulle du vara intresserad av ett sansat samtal är du givetvis välkommen igen.

Hälsningar,

Andreas Ekström
DN

Svar nummer tre:

Hej igen,

Eftersom jag inte kan vara säker på att du förstår vad jag skriver, ett vanligt problem när man har med fanatiskt agiterande personer att göra, så säger jag detta en gång till riktigt tydligt:

DN har inte i det aktuella fallet gjort något som helst misstag, eller publicerat några som helst felaktiga uppgifter.

Och vi återkommer självklart i ärendet, även fortsättningsvis med relevanta uppgifter. Däremot återkommer jag inte till dig fler gånger. Jag bedömer inte det som meningsfullt.

Andreas Ekström

Mediakoll kommenterar Andreas Ekströms faktafel

"Tusentals" anmälningar har inte kommit in till Datainspektionen efter kronofogdens tillslag, vilket Mediakoll har skrivit om tidigare. Denna uppgift är inte "till hundra procent korrekt", vilket innebär att det finns gott om anledningar för DN att rätta till den. DN har, tvärtemot Andreas Ekströms påståenden, bevisligen gjort "misstag" i det aktuella fallet, och har publicerat felaktiga uppgifter, som det tog Mediakoll mindre än fem minuter att kolla upp. "Lite bättre på fötterna ska man nog ha" innan man anklagar Mediakoll för att vara lögnare och oförskämda.

Andreas Ekström har aldrig bemött Mediakoll påstående om faktafel förrän idag, vilket han felaktigt påstår i sitt mail. Återigen blandar han ihop Mediakoll med den läsare han har haft kontakt med, vilket Mediakoll har poängterat tidigare. Ekström kommenterade faktafelen med Mediakoll först idag. Det känns synnerligen "oseriöst" att inte kunna hålla koll på vem man pratar med.

Eftersom det är "många som just nu aktivt gör ett medieval baserat på kvalitet", kanske Dagens Nyheter och Andreas Ekström borde ägna lite mer tid åt att verifiera fakta. Allt sagt i största välmening, givetvis.

Det kanske är dags för Andreas Ekström och Dagens Nyheter att "göra det anständiga" i att be om ursäkt både till Mediakoll och läsaren som kontaktade honom.

Nytt svar från Andreas Ekström

2005-03-24T10:29:00.000+01:00

Mediakoll har fått ytterligare ett svar ifrån DN-journalisten Andreas Ekström. Mediakoll går igenom hans mail och pekar ut de felaktigheter han skriver:

Ja du, det är väl den sortens problem ni får om ni inte tydligt talar om vilka ni är.

Och att påstå att jag undviker sakfrågan är en lögn och en oförskämdhet, eftersom jag har erbjudit hela min skriftväxling där jag klart och tydligt ger svar på den.

Men en extra gång då, för säkerhets skull:

Angående påståendet och tolkningarna kring min artikel om piratbyrån, här är mitt standardsvar, med en tillagd versal rad för att göra det riktigt tydligt:

Du gör en mycket långtgående tolkning av det här, som inte är riktigt korrekt. Det är helt rätt som du säger att många anmälningar kom in redan före tillslaget mot Bahnhof. Men det är lika rätt att konstatera att det sedan dess har inkommit tusentals anmälningar. För det har det, nämligen. DET ÄR ALLTSÅ INTE FEL ATT SKRIVA ATT DET SEDAN TILLSLAGET HAR INKOMMIT TUSENTALS ANMÄLNINGAR.

Att man skulle kunna läsa min artikel som om piraterna är desperata - det är en långtgående tolkning. Och, vilket är viktigt: det är en tolkning du som läsare måste ta ansvar för själv! Det står nämligen ingenstans i texten att de skulle vara det. Artikeln spekulerar alls inte i piraternas motiv. I stället har vi givit mycket stort utrymme åt tre personer som talar för piraternas räkning - de får förklara, argumentera och diskutera. Sedan är det upp till varje läsare av DN att själv bilda sig en uppfattning om hur pass bärkraftiga argumenten är.

Tråkigt nog, för Andreas Ekström, så är det inte lika rätt att konstatera att det sedan [kronofogdens tillslag den 10 mars] har inkommit tusentals anmälningar. Den 9 mars hade "över 4 000 personer lämnat in en anmälan till Datainspektionen mot Antipiratbyrån". I en telefonintervju med Mediakoll sade Datainspektionens Informationssekreterare Amina Grill idag att de hade fått in cirka 5,100 anmälningar mot Antipiratbyrån, det vill säga inklusive den tidigare nämnda siffran på över 4,000.

Eftersom Mediakoll hellre vill fria än fälla, så kan vi för argumentets skull säga att de resterande anmälningarna kom in mellan datumen för kronofogdens tillslag den 10 mars och datumet då Andreas Ekströms artikel trycktes den 15 mars. Men då kommer vi ändå inte upp till de "tusentals anmälningar" som Andreas Ekström påstår kom in efter kronofogdens tillslag. "Tusentals" är, enligt Nationalencyklopedin, ett "antal om flera tusen", det vill säga plural.

För att förtydliga: Sedan kronofogdens tillslag har det kommit in cirka tusen anmälningar (singular), inte tusentals (plural). Detta torde Andreas Ekström känna till, eftersom han med glädje själv pekar ut språkliga fel hos sina läsare.

För att parafrasera Andreas Ekströms svar till Mediakoll: DET ÄR ALLTSÅ HELT FEL ATT SKRIVA ATT DET SEDAN TILLSLAGET HAR INKOMMIT TUSENTALS ANMÄLNINGAR. Det är ett faktafel som Mediakoll har utpekat från början, vilket företrädare har valt att inte svara på förrän nu.

Att Mediakoll anser att Andreas Ekström har undvikit sakfrågan är inte "en lögn och en oförskämdhet", eftersom han trots allt inte har kommenterat själva sakfrågan förrän nu.

Nu är det upp till varje läsare av Mediakoll att själv bilda sig en uppfattning om hur pass bärkraftiga Andreas Ekströms argument är. Vi har lugnt och sakligt pekat ut artikelns faktafel, och har som svar blivit anklagade för att ljuga och vara oförskämda.

Kommer Mediakoll få en ursäkt ifrån Dagens Nyheters företrädare?

Svar från Andreas Ekström

2005-03-23T23:17:00.000+01:00

Mediakoll har fått ett svar av den omskrivne journalisten Andreas Ekström från Dagens Nyheter.

Vad som måste understrykas är att Ekström blandar ihop Mediakoll med den läsare som kontaktat oss angående sin kontakt med Dagens Nyheter, vars mail vi har publicerat. Ekström har aldrig tidigare varit i kontakt med Mediakoll, eller någon av våra företrädare. Läsaren, vars mail vi har publicerat, har ingen anknytning till Mediakoll.

Hej!

Jag borde kanske inte vara förvånad efter det höga tonläge du höll när du hörde av dig, men jag tycker att du återger vår skriftväxling på ett häpnadsväckande sätt! Knappast ett referat som skulle få godkänt av en tidningsredaktör.

Jag har kvar samtliga tre mejl jag skrev till dig. Det du skrev till mig har jag däremot slängt. Men du kanske har kvar dem?

Jag föreslår i så fall att du publicerar hela skriftväxlingen på din blogg, så får var och en avgöra vem som var arrogant, vem som tog till störst ord och vem som i sak kan ha rätt.

Du kan dessutom få det standardsvar som jag har skickat till de tre personer som har hört av sig med det standardmejl som emanerar från er sajt. Även det får du förstås gärna publicera!

Slutligen tror jag, sagt i all vänlighet, att man får större trovärdighet som mediegranskare om man tydligt talar om vem man själv är på sin sajt och står för vad man skriver och vad man gör. Att man dessutom kör stavningskontrollen innan man publicerar kan också hjälpa, också det sagt i all välmening.

Vänliga hälsningar,

Andreas Ekström
__________________________
Andreas Ekström
Dagens Nyheters kulturredaktion
105 15 Stockholm
Ring: 08-738 15 28
Eller: 0703-78 10 78

Mediakoll lägger märke till att Ekström undviker sakfrågan, att han hade fel i artikeln om Antipiratbyrån, vilket är det Mediakoll har anmärkt på från början. Uppenbarligen är det inte av någon större vikt för Ekström att stå för vad han skriver, vilket han gärna uppmanar andra att göra.

Som en liten parentes kan det vara värt för Ekström att i framtiden kontrollera vem man talar med, självklart sagt i all välmening. Att inte hålla koll på vem man talar med skulle knappast få godkänt av en tidningsredaktör.

Dagens Nyheters problem med kritik

2005-03-23T13:04:00.000+01:00

En läsare som varit i kontakt med Dagens Nyheter, tycks ha fått samma respons som Mediakoll, vilket han skrivit om i en kommentar till "Dagens Nyheters syn på sina läsare".

Jag har själv, nyligen, erfarenhet av deras arroganta stil när jag hörde av mig till Andreas Ekström ang. Mediakolls "kronologiska fel"-blogg. När han skrev att "tyvärr kunde det inte komma med" och inte angav något argument skrev jag tillbaka att vi båda var överens om att han begått ett misstag eftersom han inte backade upp det kronologiska felet med anmälningarna med argument varpå jag får ett mail om att jag är en "fanatiskt agiterad person".

Jag skriver återigen att de skall vara sakliga och jag får tillbaka av Jan Wifstrand att han tycker att jag skall vara saklig eftersom jag råkade skriva Anders i stället för Andreas.

De förtjänar verligen sin position?

Frågan är varför Dagens Nyheter, som själva påstår sig vara en förespråkare för "upplyst förnuft och toleransklimat" och "Sveriges viktigaste sociala och demokratiska torg", hänger sig åt simpla personangrepp på läsare som kommer med kritiska synpunkter. Dagens Nyheter har även, förutom sin arroganta hållning gentemot sina läsare, reagerat med total tystnad i sakfrågorna som Mediakoll har ställt, vilket rimmar illa med Dagens Nyheters påstådda ambition att "hävda det öppna samhällets grundläggande värden".

Kontaktinformation:
Chefredaktör och utgivare: Jan Wifstrand
Kulturchef: Maria Schottenius
Läsarombudsman: Lilian Öhrström
Journalist: Andreas Ekström

Dagens Nyheters växel: 08-738 10 00

Maria Schottenius problem med kritik

2005-03-22T16:02:00.000+01:00

Dagens Nyheters kulturchef Maria Schottenius påhopp på Mediakoll rimmar illa med vad hon tidigare sagt. Hon tycker "inte att det är lågt i tak när det gäller självkritik och vill inte att det ska vara det, men kritiken ska vara övervägd".

Trots detta har Schottenius inte lyckats definiera vad som är "övervägd kritik". Och som bloggen "Vassa Eggen" skriver, vilka tidigare har haft kontakt med Schottenius, så är det högt i tak "bara när DN själva säger att det är högt i tak". En kommentator skriver att "Schottenius sätter likhetstecken mellan oövervägd kritik och negativ kritik", vilket även Mediakoll befarar. Detta stämmer illa överens med Dagens Nyheters påstående av att vilja främja ett "toleransklimat".

Frågorna kvarstår: Agerar Maria Schottenius som företrädare för Dagens Nyheter när hon nedvärderar tidningens läsare? Är detta acceptabelt för, eller sanktionerat av, Dagens Nyheters chefredaktör och utgivare Jan Wifstrand? Varför väljer företrädare för Dagens Nyheter att undvika sakfrågor om det redaktionella innehållet?

Kontaktinformation:

Chefredaktör och utgivare: Jan Wifstrand
Kulturchef: Maria Schottenius
Läsarombudsman: Lilian Öhrström

Dagens Nyheters växel: 08-738 10 00
Maria Schottenius: 070-620 11 20

Dagens Nyheter - Uppdatering

2005-03-22T15:16:00.000+01:00

Mediakoll har fått ännu ett mail från Dagens Nyheters kulturchef Maria Schottenius.

Jar har ingen som helst lust att svara på mail från anonyma undertecknare, det här är ju helt oseriöst. Och som sagt korkat.

Maria S

Maria Schottenius
kulturchef
Dagens Nyheter
10505 Stockholm
08 7381200
070 6201120

Mediakoll undrar om Maria Schottenius talar som företrädare för tidningen Dagens Nyheter när hon nedvärderar sina läsare som ställer frågor angående det redaktionella innehållet. Detta rimmar i så fall illa med Dagens Nyheters eget påstående att det är en "dominerande tidning för läsare intresserade av kultur, politik, debatt, ekonomi och samhällsfrågor". Uppenbarligen så är företrädare för tidningen inte särskilt intresserade av att bemöta sakfrågor, utan hänger sig istället åt nedsättande kommentarer.

Mediakoll lägger för övrigt märke till att Maria Schottenius återigen undviker att svara på själva sakfrågan.

Mediakoll uppmanar återigen våra läsare att höra av sig till Dagens Nyheter för ett förtydligande. Agerar Maria Schottenius som företrädare för Dagens Nyheter när hon nedvärderar tidningens läsare? Är detta acceptabelt för, eller sanktionerat av, Dagens Nyheters chefredaktör och utgivare Jan Wifstrand? Varför väljer företrädare för Dagens Nyheter att undvika sakfrågor om det redaktionella innehållet?

Chefredaktör och utgivare: Jan Wifstrand
Kulturchef: Maria Schottenius
Läsarombudsman: Lilian Öhrström

Dagens Nyheters växel: 08-738 10 00
Maria Schottenius: 070-620 11 20

Dagens Nyheters syn på sina läsare

2005-03-22T12:32:00.000+01:00

Mediakoll har fått svar på gårdagens mail angående vårt inlägg "Är ekonomi kultur?". Kulturchefen Maria Schottenius skickade på morgonen ett mail där hon skrev:

Ovanligt korkad synpunkt, tycker jag. Vem står bakom denna stupiditet?

Maria

Maria Schottenius
kulturchef
Dagens Nyheter
10505 Stockholm
08 7381200
070 6201120

Dagens Nyheters kulturchef väljer alltså att inte svara på Mediakolls frågor, utan hänger sig åt att idiotförklara sina läsare. Detta torde rimma illa med Dagens Nyheters visioner och mål där man ska "hävda det öppna samhällets grundläggande värden, däribland upplyst förnuft och toleransklimat".

Är det enligt kulturchef Maria Schottenius förnuftigt och tolerant att nedvärdera sina läsare? Dagens Nyheter påstår sig vilja vara "Sveriges viktigaste sociala och demokratiska torg", men väljer alltså att, istället för att föra en rationell debatt, förödmjuka sina läsare.

Mailet från Maria Schottenius till Mediakoll är även skickat till chefredaktören och utgivaren Jan Wifstrand, samt till läsarombudsman Lilian Öhrström, vilka alltså är fullt medvetna om kulturchefens påhopp på tidningens läsare.

Mediakoll förväntar sig en ursäkt antingen från kulturchef Maria Schottenius eller annan företrädare för Dagens Nyheter. Mediakoll förväntar sig även svar på gårdagens fråga, vilken Dagens Nyheter och Maria Schottenius valde att undvika.

Mediakoll uppmanar våra läsare att höra av sig till Dagens Nyheter och Maria Schottenius för ett klargörande.

Chefredaktör och utgivare: Jan Wifstrand
Kulturchef: Maria Schottenius
Läsarombudsman: Lilian Öhrström

Dagens Nyheters växel: 08-738 10 00
Maria Schottenius: 070-620 11 20

Är ekonomi kultur?

2005-03-21T17:04:00.000+01:00

Dagens Nyheter har en märklig förmåga att publicera ekonomiartiklar på kultursidorna. Det har hänt vid ett flertal tillfällen, bland annat om Kina, Mexiko och Indien. Gemensamt för dessa artiklar är att de handlar om ekonomi, och att de mer specifikt skildrar marknadsekonomins negativa effekter på fattiga länder.

Artikeln om Kina, "Högt pris i Kina för billiga varor i väst", handlar om hur "västvärldens storföretag stortrivs i Kina", då de förses med billiga "slavarbetare" av diktaturen. Artikeln om Mexiko, "Världen ryms i en tortilla", handlar i sin tur om hur amerikanska jordbrukssubventioner till storföretag slår ut det lokala jordbruket i Mexiko. Avslutningsvis så handlar artikeln "Coca-Cola förbrukar livsviktigt dricksvatten", om hur "läskgiganterna" Coca-Cola och Pepsis "rovdrift" har länsat vattentillgångar och förorenat.

Frågan är varför dessa, annars utmärkta, artiklar publiceras på kultursidorna? Det naturliga vore självfallet om ekonomiartiklar publicerades på ekonomisidorna. Kan en anledning vara att tidningens "politiska hållning är liberal", och att dessa artiklar rimmar illa med tidningens annars så nyliberala och frihandelsfrämjande hållning på ekonomisidorna?

Mediakoll har skickat ett mail till Dagens Nyheter och frågat varför artiklar som visar de negativa sidorna av frihandel hålls utanför ekonomisidorna utan "förpassas" till kulturdelen, och uppmanar läsare att göra detsamma.

Chefredaktör och utgivare: Jan Wifstrand
Kulturchef: Maria Schottenius
Läsarombudsman: Lilian Öhrström

Kronologiskt fel i DN

2005-03-16T21:52:00.000+01:00

Journalisten Andreas Ekström skriver om Antipiratbyrån i artikeln "Copyright meningslöst ord" i dagens upplaga av DN. Han beskriver händelseförloppet de senaste dagarna:

"Det hela började vid en uppmärksammad räd i torsdags. Med hjälp av kronofogden lade Antipiratbyrån beslag på ett antal huvuddatorer hos internetföretaget Bahnhof i Stockholm. I maskinerna fanns tusentals stulna program och filer. Sedan dess har tusentals personer anmält Antipiratbyrån till Datainspektionen."

Detta är felaktigt, eftersom uppropet mot Antipiratbyråns metoder gick av stapeln redan 2 mars, alltså mer än en vecka innan tillslaget mot Bahnhof 10 mars. Dessutom så meddelade Datainspektionen så tidigt som 4 mars att de hade "tagit emot runt 2 000 anmälningar".

Ekströms artikel innehåller ett klart faktafel då han påstår att anmälningarna till Datainspektionen kom efter tillslaget mot Bahnhof, vilket får det att framstå som en desperat protestaktion från fildelarnas håll.

Mediakoll uppmanar våra läsare att höra av sig till Dagens Nyheter och begära en rättelse eller klargörande från Dagens Nyheters sida.

Kontaktinformation:

Journalist: Andreas Ekström
Dagens Nyheters utgivare och chefredaktör Jan Wifstrand

Dagens Nyheters huvudväxel: 08-738 10 00

Vem äger medierna?

2005-03-16T09:08:00.000+01:00

Mediakoll har fått frågan av en läsare om vem som egentligen äger medierna. Mediakoll har gått igenom de största bolagen i Sverige för att försöka få svar på den frågan. Tydligt är att media i Sverige klart domineras av två mediekoncerner: Schibsted och Bonnier. Listan vi presenterar nedan är långt ifrån komplett, bolagen äger betydligt mer än detta, men det ger åtminstone klar bild av ägarkonstellationerna och framförallt koncentrationen kring två stora aktörer.

Tidningsbolag

Svenska Dagbladet: Schibsted 99,4%; Stiftelsen SVD 0,4%; Övriga 0,2%
Aftonbladet: Schibsted 49,9%; LO 50,1%

Dagens Nyheter: Bonnier
Expressen: Bonnier
Kvällsposten: Bonnier
GT: Bonnier

Stockholm City: Bonnier
Metro: (Uppgifter från 2004-07-07) Kinnevik kontrollerar 37% av kapitalet och 30,3% av rösterna, Modern Times Group 28% av kapitalet och Invik 2,8% av kapitalet samt 5,5% av rösterna. Men notera att både Invik och MTG i sin tur ägs av Kinnevik, vilket förtydligar ägarkoncentrationen.

TT: Ägs gemensamt av "de största tidningarna och mediebolagen" vilket i praktiken innebär att de därmed domineras av Schibsted och Bonnier.

Värt att notera är att Schibsted och Bonnier, genom sina tidningar DN och SVD, äger 50% var av Premo, Pressens Morgontjänst, som distribuerar "430 000 tidningar till hushåll, institutioner och återförsäljare över hela Storstockholm".

TV Kanaler

SVT: Förvaltningsstiftelsen
TV3: Modern Times Group
TV4: Schibsted 20,1%; Bonnier 29,3%; MTV Oy 23,4%; Proventus 15,1%; LRF 5,9%; BNY 2,05%
Kanal 5: SBS Broadcasting
ZTV: Modern Times Group

Modern Times Group äger dessutom Viasat, en kanaldistributör.

Filmbolag

Svensk Filmindustri (Inklusive dotterbolag): Bonnier
SandrewMetronome: Schibsted

Nyhet från TV4 försvann

2005-03-15T19:34:00.000+01:00

Ytterligare en läsare har hört av sig till Mediakoll och berättat att TV4:s nyheter klockan 19:00 sände ett inslag som pekar på att Antipiratbyrån hotar vår rättssäkerhet.

Just det inslaget fanns senare inte med på TV4:s hemsida, där de vanligtvis publicerar alla andra nyhetssändningar. Läsaren mailade till TV4 och fick svaret att det berodde på ett "tekninskt missöde" och att man inte hade för avsikt att lägga ut inslaget i efterhand.

Vad som är intressant är att Schibsted är en av storägarna i TV4, med 20 procent av aktierna, "troligtvis 26 procent inom en snar framtid". Schibsted är, som Mediakoll skrivit om tidigare, storägare i både SVD och Aftonbladet, två medier med ensidig rapportering om Antipiratbyrån, samt ägare av SandrewMetronome, som sponsrar Antipiratbyrån. Värt att notera är att även Bonnier är storägare i TV4, med 29,3 procent. Bonnier äger Svensk Filmindustri, som även de sponsrar Antipiratbyrån.

Frågan kvarstår om nyhetsföretagens bristande rapportering är påtryckningar från annonsörer och/eller moderbolag som Schibsted och Bonnier. Mediakoll har mailat flera av nyhetsföretagen, som alla har valt att inte svara.

Läsare av Mediakoll uppmanas kontakta mediebolagen och uppmana dem att rapportera sakligt och opartiskt. Dessutom uppmanas TV4 lägga ut inslaget som kritiserar Antipiratbyrån.

Nedan bifogas läsarens mailväxling med TV4. Namnet är raderat på läsarens begäran.

Hej!

Jag undrar när Nyheterna från den 14 mars kl 19.00 läggs ut på webben? Just
de verkar saknas...

Tack på förhand.

-------------------

Hej [Läsaren namn raderat på begäran]!

Ett tekniskt missöde hos vår leverantör i Norge gjorde att vi inte fick ut våra kvällssändningar på webben igår. Vi kommer tyvärr inte heller att kunna lägga ut dem i efterhand.

Med vänlig hälsning
Tarja Ahlgrén
Redaktör Nyheterna TV4

Uppdatering - SVD och Aftonbladet

2005-03-15T10:25:00.000+01:00

Aftonbladet ägs till 49,9 procent av norska mediekoncernen Schibsted. Ytterligare en tidning, Svenska Dagbladet, ägs till 99,4 procent av samma mediekoncern. Schibsted äger även filmbolaget SandrewMetronome, en av antipiratbyråns sponsorer. SandrewMetronome skriver på sin hemsida att de har ett "väl fungerande samarbete med världens största medieföretag, AOL-Time Warner, genom att vi distribuerar alla Warner Bros filmer såväl till biografer som på video".

Mediakoll har tidigare dokumenterat Svenska Dagbladets censur av debatten i nätupplagan av tidningen, då de utan adekvat förklaring har raderat inlägg med en kritisk hållning gentemot Antipiratbyrån.

Mediakoll befarar att tidningarna reagerar efter påtryckningar från moderbolaget Schibsted. Tidigare har vi i ett mail frågat bland annat Svenska Dagbladets chefredaktör och ansvarige utgivare Lena K Samuelsson om Svenska Dagbladets censur är ett resultat av annonsörers påverkan. Hon har dock undvikit att svara på frågan och vill således varken bekräfta eller dementera påståendet.

Aftonbladets moraliska ställningstagande

2005-03-13T13:32:00.000+01:00

I Aftonbladets artikel "Piratkopierarnas fiende nummer 1" skriver journalisten Peter Kadhammar att juristen Henrik Pontén, som företräder musik- och filmbolagens intresseorganisation Antipiratbyrån, "har lagen och även den moraliska rätten på sin sida." Att intresseorganisationen Antipiratbyrån skulle ha en "moralisk rätt" kan misstänkas vara ett personligt ställningstagande från journalisten Kadhammars håll, då det saknar faktamässig förankring i artikeln. Följande gör det svårt att särskilja påståendet från faktaredovisning då det är invävt i nyhetsrapporteringen.

Detta strider klart mot Pressens Opinionsnämnds "Etiska regler för press, radio och TV", som säger att mediet skall "ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer."

Kadhammar tar heller inte upp det faktum att Antipiratbyrån själva, i sin jakt på misstänkta fildelare, är misstänkta för brott mot Personuppgiftslagen (PUL), då de påstås ha upprättat olagliga register med hjälp av otillåten registrering av personuppgifter. Datainspektionen har mottagit över 4000 anmälningar mot Antipiratbyrån, vilket Kadhammar väljer att ignorera i sin tillmötesgående intervju med Pontén. Aftonbladet har helt omfamnat Antipiratbyråns linje, och valt att inte ta upp de fakta som talar emot dem. Även detta kan ses som ett misslyckande från Kadhammars sida att tillhandahålla "korrekt och allsidig nyhetsförmedling", vilket är en del av god publicistisk sed.

Läsare uppmanas höra av sig till Aftonbladets chefredaktör och ansvarige utgivare, Anders Gerdin, redaktionschef Niklas Silow, samt till journalisten Peter Kadhammar.

Mailadresser:
anders.gerdin@aftonbladet.se
niklas.silow@aftonbladet.se
peter.kadhammar@aftonbladet.se

Numret till Aftonbladets växel: 08-725 20 00

Tystad debatt i Svenska Dagbladet

2005-03-09T19:51:00.000+01:00

Som ni kanske vet så har Svenska Dagbladet, i anslutning till en del artiklar, debatter på deras hemsida.

En av de nuvarande debatterna handlar om anmälningarna mot Antipiratbyrån (APB), en kommersiell intresseorganisation som jagar misstänkta fildelare med minst sagt tveksamma metoder. En hemsida har uppmanat personer att anmäla APB till datainspektionen för brott mot personuppgiftslagen (PUL). APB misstänks lagra IP-adresser, vilka enligt lagen är personlig information, i ett register över misstänkta fildelare. De senaste dagarna har Datainspektionen mottagit över 4000 anmälningar.

En läsare av Svenska Dagbladet har hört av sig till Mediakoll och berättat om censuren som föregår i debatten på Svenska Dagbladets hemsida, då dennes inlägg på okänd grund har raderats vid upprepade tillfällen.

För oss på Mediakoll är det fullkomligt oacceptabelt och odemokratiskt att debattinlägg censureras och raderas utan förklaring. I ett demokratiskt samhälle är yttrandefriheten grundläggande och debatten fri.

Svenska Dagbladet har att förklara varför läsarens bidrag raderades upprepade gånger, eftersom de uppenbarligen inte stred mot några av de debattregler som Svenska Dagbladet har satt upp. Läsaren har även uttryckt farhågor om att Svenska Dagbladets agerande är en följd av påtryckningar från annonsörer, något som varken bekräftades eller dementerades i Svenska Dagbladets svar till läsaren.

Läsare uppmanas att höra av sig till Svenska Dagbladets chefredaktör och ansvarige utgivare Lena K Samuelsson för att få en förklaring till den godtyckliga censuren av debatten.

Mailadressen är: lena.k.samuelsson@svd.se

Numret till Svenska Dagbladets växel: 08-13 50 00

Nedan bifogas läsarens mail till Mediakoll, samt dennes brevväxling med Svenska Dagbladet:

På SVD's nätdebattsida uppmanade jag de läsare som så ville, att anmäla APB till Datainspektionen, och hänvisade dessutom till en färdigskriven text på internet för att underlätta en anmälan.

Mitt första inlägg raderades efter mindre än fem minuter. Utan förklaring. Jag skickade då in samma inlägg igen, med tillägget att SVD hade raderat det första. Även det raderades inom fem minuter. Katt och råtta leken med SVD fortsatte ytterligare fem gånger, tills de helt enkelt spärrade mitt IP-nummer, vilket imöjliggör det att skicka in fler inlägg, med hänvisningen att jag hade brutit mot debattreglerna.

En snabb titt på deras egna debattregler visar att så omöjligen kan vara fallet, det måste ha varit något annat. Jag har svårt att inte se det som att SVD medvetet tar bort inlägg som kritiserar näringslivet, alltså deras annonsörer. I ett email till deras webmaster, som bifogas under, ställer jag en direkt fråga om de reagerar på påtryckningar från näringslivet. De undviker att svara på frågan genom att de inte i varje enskilt fall kan motivera varför de tar bort inlägg. De undviker också att svara på vilka debattregler jag har brutit mot. Jag förstår att de undviker den frågan, eftersom jag faktiskt inte HAR brutit mot några regler. Jag har däremot uppmanat läsare att anmäla ett företag, som möjligen representerar SVD's annonsörer, för lagbrott.

Det här är för mig ett demokratiproblem när "obekväma" röster tystas ned och kastas ned i minneshålet utan förklaring.

Med vänliga hälsningar.
[Namnet raderat på avsändarens begäran]

Läsaren bifogade sitt email till webmastern på Svenska Dagbladet och dennes svar:

Den 05-03-09 11.27, skrev [mailadressen raderad på läsarens begäran]:

Mina inlägg har gång på gång raderats, och nu möts jag av en popupruta som säger att flera av mina inlägg inte har följt reglerna för debatten och att jag numer inte kan använda funktionen. Jag klistrar in den text jag har skrivit i mina inlägg:

------------------------
"Här uppmanar man sina meddebattörer att anmäla ett företag som bryter mot lagen, och då RADERAS uppmaningen omgående av SVD. Det har dessutom raderats SEX gånger. Pinsamt.

Återigen uppmanar jag alla laglydiga medborgare att polisanmäla APB till Datainspektionen. Det finns färdigskriven text att hämta på nätet som man bara klistrar in i ett mail:

http://buzz.serveftp.org/apb.txt"

----------------------

Jag kräver en förklaring till varför jag har blivit blockerad från kommenteringen. Vilka debattregler har jag brutit emot? Det är knappast "ärekränkande" eller "nonsens" att uppmana människor att följa lagen. Det är heller inget "kommersiellt budskap". Det kan knappast ses som "hot" eller "trakasserier" när man uppmanar människor att polisanmäla en kommersiell intresseorganisation för lagbrott. Framförallt är det knappast "uppmaningar till brott eller annat som bryter mot svensk lag" när man ber människor att följa just lagen. Materialet jag hänvisar till i länken är inte upphovsrättsskyddat.

Så frågan är fortfarande: Varför raderas mina inlägg och varför tillåts jag inte längre debattera på SVD? Det kan väl inte vara så att ni nyhetsförmedlare reagerar på påtryckningar från näringslivet (Läs: Antipiratbyrån) att ta bort "obehagliga" inlägg?

Svenska Dagbladets svar till läsaren:

From: webmaster [webmaster@svd.se]
To: [mailadressen raderad på läsarens begäran]
Subject: SV: Angående debatten "Juridiken vapen mot piratjägare"
Date: Wed, 09 Mar 2005 12:05:56 +0100

Hej,

Vi kan inte i varje enskilt fall motivera varför vi tar bort inlägg. I de fall då en redaktör tar bort upprepade inlägg från en person finns möjligheten att stoppa fler inlägg från den personen. En sådan spärr hävs ofta efter en dag.

Mvh,
Johan Möller
Utvecklingschef Nya Medier

Svenska Dagbladets debattregler:

Tänk på att:
* kommentera i vänlig, civiliserad ton
* användande av pseudonym förtar tyngden i ditt inlägg
* hålla dig till ämnet
* skriva på svenska, undantag kan göras för danska, norska samt engelska
* ditt inlägg blir omedelbart tillgängligt för andra debattörer i samband med att du publicerar det
* dina inlägg kan komma att användas i andra sammanhang på SvD.se eller i den tryckta SvD
* inte skriva mer än 500 tecken.

Det här vill vi slippa:
* detaljer som kan kränka anhöriga eller berörda personer
* kommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget
* svordomar eller obscena ord
* nonsensinlägg, eller inlägg som avviker från ämnet
* personliga angrepp eller ärekränkande inlägg
* kommersiella budskap
* pornografiska, rasistiska eller sexistiska yttranden
* hot, trakasserier, skvaller eller lögner
* uppmaningar till brott eller annat som bryter mot svensk lag
* obehörig publicering av upphovsrättsskyddat material

Det innebär också att inlägg med länkar till sajter med innehåll enligt ovanstående inte får förekomma.