måndag, april 11, 2005

TV4 och Pressens Opinionsnämnd

TV4's informationsdirektör Göran Ellung skriver i dagens DN Debatt att "granskningsnämnden måste läggas ned" på grund av dess bristande "trovärdighet", samtidigt som han anser att dess sysslor bör tas över av Pressens Opinionsnämnd. Ellung, företrädare för en reklamfinansierad kanal, anser att Granskningsnämnden ser det som "sin uppgift att attackera kommersiell tv". Ellung påstår att styrelsen tycker att "alla reklamavbrott är störande", något som inte stämmer. På Granskningsnämndens hemsida kan man läsa att "efter ändringar i radio- och TV-lagen får TV4 from den 1 april 2002 avbryta de flesta program för reklaminslag". Att Ellungs påstående inte stämmer blir tydligt när man faktiskt läser Granskningsnämndens sammanträdesbeslut.

Granskningsnämnden är en "fristående statlig myndighet" vars ledamöter utses av regeringen. Pressens Opinionsnämnd är dock en helt privat institution. Den är skapad av Tidningsutgivarna ("bransch- och arbetsgivarorganisation för de svenska dagstidningarna och andra medieföretag", dvs. arbetsgivarnas intresseorganisation), Journalistförbundet (SJF) och Publicistklubben (PK). Lönen till Pressombudsmannen betalas till 75 procent av Tidningsutgivarna där Bonnier är den ledande aktören, bland annat är Bengt Braun, direktör för Bonnier AB, ordförande. Pressombudsmannen, vars påstådda uppgift är att vara pressoffrens ombudsman och företräda läsarnas intressen, är alltså avlönad av pressen själv och har sitt kontor i Pressens Hus på Kungsholmstorg 5, alltså samma adress som Tidningsutgivarna. Pressombudsmannen är således ingen "officiell" ombudsman, som exempelvis Justitieombudsmannen eller Konsumentombudsmannen, utan en företrädare för en privat institution inrättad och avlönad av de han har uppdrag att bevaka.

Frågan är hur pass stor "trovärdighet" Pressens Opinionsnämnd och Pressombudsmannen har när deras störste finansiär, Tidningsutgivarna, själva beskriver sig som "en lobbyorganisation och ett kunskapscentrum för branschen". I Tidningsutgivarnas stadgar kan man bland annat läsa att organisationen skall "medverka till att stärka medlemsföretagens ställning som reklam - och informationsmedier", "tillvarata medlemsföretagens gemensamma intressen i branschrelaterade och näringspolitiska frågor" samt "företräda medlemsföretagen i frågor av gemensamt intresse gentemot statsmakterna, myndigheter och andra organisationer".

Mediakoll ställer sig frågan om inte institutionerna Pressens Opinionsnämnd (PON) och Pressombudsmannen (PO) sitter på dubbla stolar då de indirekt anställs av en privat lobbyorganisation, vars medlemmar (medieföretagen) PON och PO har i uppdrag att granska. På vilket sätt menar Göran Ellung att det skulle leda till mer "trovärdighet" än Granskningsnämndens arbete?

torsdag, april 07, 2005

Var är repliken, DN?

Dagens Nyheter publicerade den 4 april 2005 en debattartikel av "statsvetarnestorn" Nils Elvander från Uppsala universitet med rubriken "Radikalfeminismens manshat demokratiskt tvivelaktigt".

Idag, den 7 april 2005, publicerade DN i sin pappersutgåva av tidningen ett svar från professor Drude Dahlerup, som har feministisk teori som ett forskningsfält, med rubriken "Kom till mina föreläsningar Elvander".

Av okänd anledning har dock artikeln från Dahlerup inte publicerats på Dagens Nyheters hemsida, vilket de vanligtvis gör med repliker. Mediakoll har idag försökt få kontakt med debattredaktionen på Dagens Nyheter för att få svar på frågan varför de inte lägger ut Dahlerups svar på tidningens hemsida, dock utan att lyckas.

Mediakoll finner det för övrigt märkligt att DN vid upprepade tillfällen publicerar debattartiklar med ett kritiskt förhållningssätt till feminism och genusvetenskap, av professorer som varken har feminism eller genusfrågor som forskningsfält, vilka dessutom tillhör statsvetenskapliga institutioner som inte har dessa frågor som forskningsprofiler. Vid ett flertal tillfällen har DN publicerat debattartiklar av exempelvis professor Bo Rothstein från Göteborgs Universitet, men har ännu inte tagit in artiklar från professorerna Drude Dahlerup och Maud Eduards (förutom som del av en grupp forskare) vid Stockholms Universitet, en institution med feminism och genus som en forskningsprofil (Politik och kön).